Under den industriella revolutionen verkar konsten gå från att vara ett tillverkningsyrke bland andra till att bli ett upphöjt kall i sökandet efter autenticitet och originalitet. Det är nu de första litterära skildringarna av Doppelgängers ser dagens ljus. Den centrala utgångspunkten för dubbelgångare är paradoxen i att möta sig själv som en annan, den logiskt omöjliga föreställningen att ”jag” och ”inte jag” på något sätt är identiska. Romantikens dubbelgångare uttrycker identiteter i kris och utmanar människans självuppfattning i serietillverkningens tidsålder. Fixeringen vid att vara en unik individ har följt med ända in i vår tid. Att vara en kopia, eller ingen särskild, är den värsta (brist på) egenskap en modern människa kan uppvisa.
I en samling noveller, reportage och essäer berättar konstnärerna Geska & Robert Brečević i Dubbelgångarna om en jugoslavisk spions irrationella rädsla för talet 5, häxor som byter huvuden på djur och människor samt en by i södra Mexiko där samtliga invånare existerar i en andra utgåva. De spårar dubbelgångartemat i sina egna verk till det prerafaelitiska måleriet och redogör för trickfotografiets och mediekonstens återkommande fäbless för att göra upprepningar till konst.
Boken Dubbelgångarna är en del av utställningen med samma namn som visades på BAS konsthall i Barkarby vintern 2022–23.
Essäerna är rikligt illustrerade med bilder ur Performing Pictures verkskatalog.
Dubbelgångarna och andra berättelser
Geska och Robert Brecevic
ISBN 978-91-527-5406-1
80 sidor, mjukband.
